Frågor och svar om närsorterat
Här har vi samlat svar på vanliga frågor om närsorterat, det vill säga förpackningar av papper, plast, glas, metall och tidningar. Hittar du inte det du söker - kontakta oss gärna.
Vad innebär närsorterat?
Närsorterat innebär att du lämnar förpackningar för återvinning direkt vid fastigheten eller i nära anslutning till den istället för att åka till en återvinningsstation.
Vilka förpackningar ska sorteras ut hemma?
Förpackningar av papper, glas, plast och metall. Förpackningar av trä, textil, keramik och porslin ska också sorteras ut, men dem återvinner du på återvinningscentralen. Precis som tidigare ska du även sortera ut mat- och restavfall.
Vad är en förpackning?
En förpackning är:
- allt som suttit runtom varan du köpt
- material som skyddat en vara du köpt
- något du köpt som innehållit mat eller hygienprodukter
Det som inte är förpackningar ska du lämna i restavfallet eller på återvinningscentralen. Du behöver inte skölja ur dina förpackningar innan du sorterar om du inte vill. Däremot ska förpackningen vara tom.
Hur gör du med förpackningar med flera material?
Om du kan separera de olika materialen från varandra så sorterar du dem var för sig. Annars sorterar du efter det material som förpackningen mest består av.
Vad händer med förpackningar som samlats in?
Förpackningarna skickas till behandlingsanläggningar som till stor del återvinner avfallet till nya produkter, förpackningar och tidningar.
Förpackning av plast – av de hårda plastförpackningar du återvinner gör man exempelvis blomkrukor och plastmöbler. Mjuka plastförpackningar blir bland annat nya påsar och sopsäckar.
Förpackning av papper – de pappersförpackningar du sorterar kan återvinnas mellan fem och sju gånger och blir sedan nya förpackningar. När pappersfibrerna är utslitna går dom till energiåtervinning och blir värme och el.
Förpackningar av metall – stål och aluminium kan man återvinna hur många gånger som helst utan att förlora särskilt mycket i kvalitet. Att använda återvunnen aluminium vid nytillverkning sparar hela 95 procent av energin jämfört med att använda ny råvara.
Förpackningar av glas – efter att du lämnat glasförpackningar på åvs kan glaset återvinnas hur många gånger som helst utan att kvaliteten blir sämre. Att använda ditt återvunna glas vid tillverkning av nytt glas kräver 20 procent mindre energi än när man använder ny råvara. Det mesta av det glas du återvinner går till tillverkning av nya flaskor och byggisolering.
Tidningar och liknande – återvunna tidningar blir pappersmassa och resultatet blir nya tidningar. En del blir hushålls- och toalettpapper. Papper kan bli nytt papper upp till 25 gånger. Återvinningen sparar 70 procent av energin jämfört med att använda ny pappersmassa.
Varför är det viktigt att återvinna förpackningar?
Statistiken visar att två tredjedelar av våra förpackningar återvinns till nya produkter. Men återvinningen kan bli ännu bättre. En tredjedel hamnar fortfarande i restavfallet, det vill säga soppåsen och går till energiåtervinning. Det är inte bästa miljönyttan.
- Om varje svenskt hushåll återvinner en extra plastförpackning i månaden kan koldioxidutsläppen minska motsvarande utsläppen från 1 200 bensindrivna bilar per år.
- Och visste du att papper kan bli nytt papper upp till sju gånger och metallförpackningar kan återvinnas hur många gånger som helst? Därför är det så viktigt att vi återvinner förpackningar i stället för att slänga dem i restavfallet.
Måste man sortera ut sina förpackningar?
Ja, alla hushåll måste sortera sina förpackningar och lämna till insamling för återvinning. Det har varit lag på detta i Sverige sedan 1994 så det är inget nytt.
Förpackningar som inte får plats i kärlet?
Stora förpackningar, som exempelvis tv- och möbelkartonger eller stora bitar cellplast (frigolit), som inte får plats i kärlet ska du precis som tidigare lämna på en återvinningsstation eller en återvinningscentral. Detta gäller också om du har mer förpackningar än vad som får plats i kärlet hemma.
Vad gäller för tidningar?
Det finns inga krav på att tidningar ska samlas in fastighetsnära.
Sidinformation
- Sidan uppdaterad:
- 21 januari 2026